John Bauers Troll – originalgrafik eller senare kopia?
Papperet, trycket och marginalerna berättar mer än signaturen i bilden.
John Bauers sagovärld finns både som eftertraktad originalgrafik och som senare reproduktioner. Med litografisviten Troll från 1915 som utgångspunkt visar vi vad du bör undersöka innan ett inramat fynd får etiketten originallitografi.
Av Henrik StåhlKonstredaktör · konst och konsthantverk – målningar, grafik, skulptur, keramik och glasSagokonst i flera exemplar
John Bauer (1882–1918) gjorde den svenska sagoskogen till ett eget bildlandskap. I litografisviten Troll, utgiven 1915, möter vi hans värld i grafisk form. Här är skillnaden mellan originalgrafik och reproduktion avgörande: en originallitografi är ett självständigt grafiskt verk, inte bara en tryckt avbildning av exempelvis en akvarell.
Att ett verk finns i flera exemplar gör det alltså inte till en kopia. Däremot kan samma motiv senare ha återgetts i böcker, på planscher och som dekorationsbilder. Motivets ålder daterar inte automatiskt papperet på din vägg.
Börja med hela arket
Undersök om möjligt bladet utan ram och passepartout, gärna med hjälp av en fackperson. Anteckna både bildmått och arkmått. Fotografera marginaler, baksida och alla uppgifter om titel, tryckeri och utgivare. Ett bevarat omslag eller titelblad till sviten kan vara särskilt värdefullt för identifieringen.
Jämför med dokumenterade exemplar i museisamlingar och välbeskrivna auktionskataloger. Kontrollera att katalogposten verkligen gäller ett blad ur Troll, inte en annan Bauerbild. Jönköpings läns museums Bauersamling är en viktig utgångspunkt; även Nationalmuseums samlingsdatabas och äldre auktionsposter kan hjälpa.
Papperets struktur, tjocklek och eventuella vattenmärke ger ledtrådar, men inget enskilt papperstecken bevisar en datering. Gulnat papper kan vara gammalt utan att trycket är en originallitografi.
Lupp och signatur – två olika frågor
Litografi är plantryck. Man förväntar sig därför inte den tydliga plåtrand som ofta finns kring ett koppartryck. Under lupp kan litografiska kritstreck visa en kornig karaktär, medan många fotomekaniska reproduktioner avslöjar ett regelbundet raster av punkter. Men frånvaro av synligt raster är inget säkert äkthetsbevis: även reproduktioner kan ha framställts med litografiska metoder.
En tryckt »John Bauer« i motivet följer med bilden genom tryckningen – och kan följa med även i en senare reproduktion. Den är inte likvärdig med en egenhändig blyertssignatur på arket. Blyerts kan visa grafitglans och variation i trycket mot papperet, men också en sådan signatur måste bedömas kritiskt. Osignerat är inte automatiskt oäkta; ett påskrivet namn gör inte heller automatiskt bladet äkta.
Skicket kan avgöra värdet
Blekning kan försvaga bildens kontraster. Beskurna marginaler kan både sänka samlarintresset och avlägsna uppgifter som behövs för identifieringen. Bruna fläckar, fuktränder, revor och tejprester påverkar också bedömningen. Missfärgning efter passepartouten bör inte avfärdas som enbart charmig patina.
Marknadsvärdet bör grundas på aktuella slutpriser för samma motiv, utgåva och jämförbart skick – inte på säljares begärda priser. Utan sådana jämförelser blir ett kronspann för hela sviten missvisande. Försäkringsvärdet avser i stället kostnaden att ersätta bladet med ett likvärdigt exemplar och ligger ofta högre.
Slutsatsen är enkel: köp inte bara sagomotivet eller namnet. Be om dokumentation av hela arket och en tydlig motivering till beteckningen »originallitografi, 1915«.
Källor och lästips
- Jönköpings läns museum, John Bauer
- Nationalmuseum, Sök i samlingarna
- John Bauer, Troll (1915)
- Svenskt biografiskt lexikon, Riksarkivet, John Bauer
Ställ frågor om "John Bauers Troll – originalgrafik eller senare kopia?". Svaren bygger på tidningens egna artiklar.
