Tian med Gustaf VI Adolf – skicket gör skillnaden
Så granskar du den gamla tiokronorssedeln från 1963–1990
Kungaporträttet och Stockholmsvyn väcker minnen, men vad gör den gamla tian värd att samla på? Årtal, namnteckningar och sedelnummer ger ledtrådar. Den stora skiljelinjen går ofta mellan mjukt plånbokspapper och ett orört exemplar med skarpa hörn.
Av Per AlmqvistReporter · mynt, sedlar och medaljerEn kung som stannade i plånboken
Tiokronorssedeln med Gustaf VI Adolf hör till Sveriges välbekanta vardagsföremål från efterkrigstiden. Typen gavs ut 1963–1990 och behöll kungens porträtt långt efter hans död 1973. Ett sent årtal tillsammans med den äldre monarken är alltså inget feltryck.
Sedeln känns igen på sin gröna färgskala, porträttet på framsidan och Stockholmsmotivet på baksidan. Den är i dag ogiltig som betalningsmedel. För samlaren är den däremot en tillgänglig ingång till ett område där små tryckta detaljer kan få stor betydelse.
Läs det finstilta
Utgivaren är Sveriges riksbank. Det handlar om en tryckt papperssedel, inte en modern polymersedel. Börja med att anteckna sedelns tryckta årtal, namnteckningar och hela sedelnumret, inklusive eventuella bokstavsbeteckningar. Fotografera båda sidor i jämnt ljus.
Jämför sedan med Riksbankens information om äldre sedlar och en sedelkatalog. Årtalet hjälper dig att identifiera utgåvan, men är inte ensamt ett mått på sällsynthet. Namnteckningarnas kombination och numrets utformning kan behövas för en mer exakt bestämning. Granska också papper och vattenmärke i genomlysning och jämför med ett dokumenterat exemplar av samma typ.
Vanlig typ, ovanligt exemplar?
Många sådana tior sparades som minnen. Därför betyder ”gammal” inte automatiskt ”sällsynt”. En äldre, välanvänd sedel kan vara mindre eftertraktad än en senare i verkligt ocirkulerat skick.
Vissa årgångar eller dokumenterade varianter kan vara svårare att hitta. Mycket låga nummer och särskilda sifferföljder kan också locka specialister, men ett lustigt nummer är ingen garanti för ett högt pris. Påstådda feltryck behöver granskas särskilt noga: ett verkligt produktionsfel måste skiljas från blekning, klippning och andra förändringar efter utgivningen.
Vecket som kostar
Som grov orientering ligger vanliga cirkulerade exemplar ofta på några tiotal kronor, ungefär 20–100 kronor i samlarhandel. Vanliga, verkligt ocirkulerade exemplar kan ligga omkring 100–300 kronor. Spannen är inte en aktuell prislista; årgång, variant, försäljningsform och köparintresse kan flytta värdet betydligt. Enstaka slitna sedlar kan vara svårsålda separat.
Titta efter mittveck, vikta hörn, fläckar, revor och nålhål. Originalpapperets spänst och oskadade kanter väger tungt. Pressning eller tvättning återställer inte originalskicket och kan sänka samlarvärdet.
Marknadsvärdet bedöms bäst genom avslutade försäljningar av jämförbara exemplar, inte annonsernas önskepriser. Försäkringsvärdet avser kostnaden att ersätta sedeln i handeln och kan vara högre; för ett ovanligt exemplar behövs en individuell bedömning.
Spara utan att förbättra
Förvara sedeln plant i en syrafri, PVC-fri sedelficka, skyddad från solljus och fukt. Tejpa, tvätta eller stryk den inte. Börja med identifieringen och låt sedan skicket tala – på den här tian sitter samlarvärdet ofta bokstavligen i vecken.
Källor och lästips
- Sveriges riksbank, Ogiltiga sedlar
- Krause Publications, Standard Catalog of World Paper Money, Modern Issues, 1961–Present
- Statens historiska museer, Ekonomiska museet
Ställ frågor om "Tian med Gustaf VI Adolf – skicket gör skillnaden". Svaren bygger på tidningens egna artiklar.
