Vänd på kaféstolen – där börjar jakten på Thonet

Nr 14 känns igen på den runda sitsen, den yttre ryggbågen, den enklare inre ryggdelen och den cirkulära förstärkningen mellan benen. Proportioner och detaljer behöver ändå jämföras med rätt tids kataloger.

Andra tillverkare, bland dem Jacob & Josef Kohn och Mundus, gjorde närbesläktade böjträmöbler. Företagssammanslagningar komplicerar dessutom namnhistorien. En stol som ser ut som en nr 14 är därför inte automatiskt tillverkad av Thonet – och en äkta Thonet behöver inte vara från 1800-talet.

Kontrollera kombinationen av märkning, konstruktion och modell mot tillverkarkataloger, museiföremål och facklitteratur. Auktionsbeskrivningar är användbara jämförelser, men inte ensamma tillräckliga för säker attribution.

Leta särskilt efter sprickor längs böjarna, glipor vid skruvhål och lagningar i bakben och rygg. Belastade sprickor är mer bekymmersamma än ytligt slitage. Provbelasta inte en misstänkt skadad stol.

Originaldelar, sammanhållen ytbehandling och tydlig märkning stärker samlarintresset. Omsorgsfullt förnyad rotting kan däremot göra stolen mer användbar utan att förstöra helhetsvärdet. Skilj handflätad rotting genom hål i sitsramen från färdig rottingväv fäst i ett spår; utförandet måste bedömas tillsammans med stolens ålder och eventuella ändringar.

Som grov marknadsorientering kan vanliga äldre böjträstolar ligga från några hundra till ett par tusen kronor styck. Det är ingen verifierad prisserie för Thonet nr 14: säker attribution, ålder, skick och försäljningsplats kan flytta värdet betydligt. Kontrollera avslutade försäljningar och köparavgifter. Försäkringsvärdet avser kostnaden att ersätta stolen med en likvärdig och är ofta högre.

Fotografera hela stolen, märkningarna och varje lagning före köp. Den bästa frågan är inte bara ”liknar den en Thonet?” utan ”vilka delar av historien kan jag faktiskt belägga?”